gudmundson.se

White Arkitektbyrå tillsammans med SSSB har planerat att förtäta vårat kvarter i Björkhagen. De anrika Skulpturateljéerna kommer att berövas allt sitt arbetsljus på vintern när solen står lågt på himlen. Man tänker bygga stora (fula) huskroppar mitt framför det K-märkta Kvarteret Regnbågen.

Utsikten ner mot ekobyn mot Understensvägen som den ser ut en mulen vårmorgon. Även så här års betyder minsta lilla ljusgnutta mycket.

Ateljébostäderna med sina ateljéer i bottenplan var tänkta att innehas av främst Skulptörer till skillnad från måleriatéljeerna i Varhelyis höghus i centrala Björkhagen.

Ateljébostäderna uppfördes 1948 av KRO och Stockholms Stads Bostadsförmedling som svar på rivningarna av Hötorget och Klarakvarteren. Sergels Skulpturateljé revs och fick ge plats åt Hötorgsskraporna – de många konstnärerna i kvarteren runt i kring utlokaliserades till ateljébostäder i de nybyggda förorterna.

Ironiskt nog kan planerna på förtätningen av förorterna inför 140 000 bostädersmålet jämföras med Hjalmar Mehrs skövlingar av innerstaden för snart 50 år sedan. De genomtänkt luftiga, funktionalistiska detaljplaner av på uppdrag av Markelius och Östberg som låg till grund för områden som Hammarbyhöjden och Björkhagen förstörs nu genom förtätning och stark exploatering av skrupellösa byggherrar och talanglösa arkitektbyråer.

Vi konstnärer passar då på att ställa frågan: ”Ska man återigen riva Sergels ateljé? Har man inte lärt sig någonting, om inte – återställ Hötorgets och Klarakvarterens ateljéer och låt oss flytta tillbaka!”

Första målningen med egentillverkat kremservitt

Så här gick det till:

Rengör blyremsor och rulla dem till spiraler som passar i en liten blomkruka. Blyet kan man utvinna ur skärmningen (isoleringen) till gammal telekabel, mycket ren blyhalt krävs – således ej typografiskt bly som innehåller antimon. Ställ blomkrukan i ett litet fat som fylls till bredden med ättikvinäger – placera sedan fatet på ett större fat med bakpulver i. Bakpulvret kommer att avge koldioxid och får ersätta gödslet som man lade krukorna med bly i när man gjorde färgen förr. Ställ hela anordningen under en tättslutande glaskupa.

Redan efter ett par dagar bildas en vit beläggning på blyets yta – detta är basiskt blykarbonat (blyvitt). Låt anordningen stå ett par månader – helst på ett varmt ställe och fyll på med bakpulver och ättikvinäger då och då…

Tag ur blyspiralen försiktigt och placera den i en lämplig behållare.

Fyll på kolsyrat vatten så att det täcker spiralen.

För att öka mängden basiskt blykarbonat i pigmentet kan man använda kolsyrat vatten för att skölja ner beläggningen från blyet. Lägg på ett lock och låt behållaren stå så att allt pigment samlas på botten och klart vatten täcker resterna av spiralen.

Sköljningen med kolsyrat vatten upprepas ett par gånger för att avlägsna eventuella biprodukter som kan missfärga (blyacetat?). Då pigmentet är mycket farligt att handskas med i pulverform kan man förvara det under vatten för att minska risken för inandning och spridning i arbetslokalen.

Blanda det våta pigmentet med en liten mängd linolja. Snart bildas en ganska kornig emulsion av pigment, vatten och olja.

Pigmentet verkar nästan suga åt sig linoljan och vattnet pressas automatiskt ut vid rivningen. Kommer att tänka på att man hittat rester av ägg i Rembrandts blyvitt * – kanske var det inte bara för att åstadkomma putridons snabba torkning och relief – utan för att minska riskerna med kvardröjande vatten i färgen genom traditionell äggoljeemulsion.

Krämigheten försvinner efter en stunds rivning och en jämn smidig färgmassa bildas.

Förmodligen innehåller det här färgprovet från innan sköljningen en del föroreningar – men vi provar ändå:

Fram med grejerna:

Och på hyllan är nästa sats på gång:

* Van de Wetering, Ernst, Rembrandt, the Painter at Work